Hemsidan är tänkt som en kunskapskälla för den som är intresserad av lin och linhantering. Det faller sig därmed naturligt att också förse den med länkar som hjälper till att hitta den korta vägen till nyttig och nöjsam kunskap om Linlandet Hälsingland; ett litet uppslagsverk för bofasta och besökare.

Linet är Hälsinglands landskapsblomma.

Linodlingen i Hälsingland hade mycket stor betydelse främst under 1700- och 1800-talen. Stora arealer besåddes med lin och linhanteringen gjorde stora tekniska framsteg. Linberedningsverk som drevs med vattenkraft anlades runt om i landskapet och underlättade de annars mycket arbetskrävande momenten med bråkning och skäktning av linet.

Hälsingland har ett gynnsamt klimat för linodling. Detta i kombination med gediget kunnande samt tidig skörd har gjort vårt hälsingelin vida känt över världen.
I Flors by i Mo innanför Söderhamn anlades på 1700-talet ett linnemanufaktori som tillverkade damastdukar och servetter till de flesta av Europas hov. Även segelduk till den tidens stora segelfartyg, linnelärft och andra produkter av lin tillverkades vid Flor. Verksamheten där pågick i drygt 100 år och behövde stora mängder råvara. Linet odlades inte bara i Hälsingland utan även i övrigt i ett område från Uppland i söder till Ångermanland-Jämtland i norr.

Flors linnemanufaktori drev även spinnskolor för att få fram så fint lingarn som möjligt. Detta blev grunden till en mycket högt stående linkultur med höga kvaliteter som kännemärke. Linodlingen gav dessutom en icke föraktlig inkomst till odlarna och deras spinnande kvinnor som klart bidrog till hälsingeböndernas välstånd. Många stora hus och en hel del silver är resultatet av hälsingarnas linodling. Den gav kontanter till naturahushållet!
Med bomullens intåg på den svenska textilmarknaden på 1800-talet avtog den svenska linodlingens betydelse

Under andra världskriget anlade man ett stort linberedningsverk i Hybo i Ljusdals kommun och uppmuntrade bönderna att återuppta linodlingen. Detta för att kunna producera inhemska textilier igen. Men verksamheten där upphörde snart och därmed linodlingen i större skala.
I dag odlar hemslöjdare runt om i landskapet lin igen. I liten skala och för att hålla traditionen vid liv. Vi odlar och bereder hantverksmässigt till glädje för oss själva och andra. Tyvärr har en stor del av det gamla kunnandet gått i graven, men cirklar i linodling och beredning med duktiga handledare får i dag ersätta kunskapen överförd från generation till generation.
Hälsingelinet växer och traditionen lever vidare.
Källa: Studieförbundet Vuxenskolan