Lin – en kulturväxt

Lin är en av de allra äldsta kulturväxterna. Genom fynd av såväl linfrö som linne i fornegyptiska gravar har det konstaterats att linodling och linberedning förekom för åtminstone 7000 år sedan. I Schweiz och i Italien finns lämningar som tyder på linodling under stenåldern.

Man anser att lin ingick bland kulturväxterna i Skandinavien redan under bronsåldern. Under århundraden därefter har linodlingen och linberedningen haft stor betydelse för försörjningen på den svenska landsbygden. Fram till slutet av 1700-talet räknades linet som det viktigaste spånadsmaterialet och det odlades över hela Europa.

I början av 1800-talet var linfiber och ull ännu de dominerande textilråvarorna i Sverige trots att spånadslinet på grund av den arbetskrävande beredningen redan börjat trängas undan av industriellt framställda bomullsprodukter. Så pass sent som på 1870-talet odlades dock fortfarande spånadslin på uppskattningsvis 16000 ha i form av husbehovsodling utspridd över landet från Skåne ända upp till Västerbotten. Starka fästen var Hälsingland, Bohuslän, Småland och Skåne. Linodlingen i Hälsingland skapade det välstånd som de många stora och ofta rikt utsmyckade ”Bondeslotten” bär vittne om än i dag. Linblomman är inte för ro skull Hälsinglands landskapsblomma.

Under 1960-talet skedde en kraftig ökning av användningen av syntetiska fibrer i textilindustrin på bekostnad av linfiber vilket orsakade att odlingen av spånadslin praktiskt taget helt försvann inte bara i Sverige utan också i Västtyskland, Österrike och Danmark. Sveriges sista linberedningsverk i Laholm lades ner 1966.

I dag odlas i Sverige för spånadsändamål endast ett fåtal ha vars avkastning inte räcker ens för den relativt sett blygsamma framställningen av främst linnevävnader. Entusiaster arbetar dock på många fronter för att få fram sådana mängder av inhemskt kvalitetslin att slutprodukterna kan hävdas vara alltigenom svenska; ett inte minst i turistnäringens marknadsföring gångbart argument.

Miljövänligheten alltifrån frö till slutprodukt är givetvis ett övergripande tungt motiv för en pånyttfödelse av linhanteringen syftande till att ersätta åtminstone märkbara delar av den miljöbelastande och energikrävande produktionen av konstfiber.