Kvalitetsgarn
Beteckningen kvalitetsgarn avser garn spunnet av häcklad långfiber, det vill säga det är ett mycket starkt garn om det ej blivit felbehandlat. Linet kan ha markrötats eller vattenrötats. Det spunna garnet kan vara oblekt, blekt eller färgat. Garn numreras från nr 4 till nr 300. Nr 4 är en mycket grov tråd och nr 300 den allra tunnaste. I dag spinns ingen finare tråd än nr 120. De vanligaste kvalitetsgarnerna är nr 16 och nr 28.
Tunnare towgarn
Tunnare towgarn, nr 16 är en vanlig grovlek, spinns oftast av häckeltow. Fiberlängden gör att det inte är lika starkt som kvalitetsgarn. Garnet används bl a i gardiner.
Grövre towgarn
Finns som nr 4-10 och 12-16. De grova garnerna används i hemslöjden till dukar, löpare och grövre handdukar. Grovrensning Skäkttowet (blånorna) från skäktningen efter bråkningen av linfibern grovrensas för att avskilja kvarvarande skävor innan skäkttowet vidarebehandlas. Kardning Spinning Blekning. Småskaligt sker rensningen för hand. Industriellt görs rensningen med hjälp av rensmaskiner. Grövre towgarn kan tvinnas till snören.
Pappersfiber
Såväl linnelump som linfiber och linhalm används för tillverkning av papper, särskilt för cigarett-, arkiv- , bibel- och sedelpapper. De förberedande operationerna indelas i Rensning, Sönderdelning, Blekning och Malning. I Sverige förekommer numera ingen tillverkning av papper baserad på lin, men experiment pågår med syftet att undersöka möjligheterna att utnyttja linets speciella egenskaper i olika sorts pappersprodukter, t ex tapeter, på grund av linpapperets intressanta sätt att suga upp färg.
Skävor
Den rötade och torkade halmen består till ca 40% av skävor, linplantans vedämne. Skävorna kan tas tillvara som bränsle i linhanteringen, eventuellt efter brikettering, och även gå till tillverkning av kartong, byggnads- och isoleringsmaterial.
Rena och torra skävor sorteras och mals. Genom inblandning av ett limämne, urea eller formaldehydharts, och pressning vid 200 oC framställs byggplattor upp till 50 mm tjocklek. Byggplattan är lätt, brandhärdig och passar bra till dörrar och möbeltillverkning. Det har även gjorts försök i Nederländerna att göra board av orötad linhalm.
Frö Olja Foder
Frö används givetvis i första hand till utsäde och förutom för pressning av linolja och till djurfoder även som ingrediens i livsmedel t ex i matbröd för att främja matsmältningen. 100 g hela linfrön innehåller ca 25 g protein, 40 g fett och 25 g kolhydrater. Linfrö som stöps i vatten bildar ett slemämne i form av en vattenklar gel som användes vid tillverkningen av läkemedel, livsmedel och kosmetika och som förmodas få ökad användning. Foderkakor i form av linfrökakor ges särskilt till idisslare men även till hästar, hundar och pälsdjur.
Bakningsrecept
År 2006 hade ”Närljus” i Ljusdal en tävling om
recept för småkakor. Nyttoaspekter och möjligheten till lokal produktion
av ingredienserna skulle premieras. Nedanstående recept på linkakor
blev vinnare.
Linkakor, 200 grader, 8-10 minuter
• 200 gram smör
• ½ dl honung. Lokalt producerad Färila-honung, naturell
• 1 dl socker
• 3 dl vetemjöl. Lokalt producerat från Tevekvarn i Järvsö
• 1 dl grahamsmjöl. Lokalt producerat från Tevekvarn i Järvsö
• 1 dl potatismjöl
• 1 ägg – lokalt producerade KRAV-ägg från Skalbergs ägg i Järvsö
• 1/2 tsk bakpulver
• 1 msk nyponpulver eller osötat nyponsoppspulver
• 1 dl linfrön
Gör så här:
1. Arbeta snabbt ihop mördegen.
2. Låt den vila kallt i ca 30 minuter.
3. Gör en rulle och skär ca 1 cm stora bitar och lägg kakorna på plåten.
5. Grädda mitt i ugnen 6-8 min.
Ingrediensernas hälsoeffekter
Linfrön : Fibrer i massor som håller magen i trim och 68-70 % av fettsyrorna är fleromättade – Omega 3 och Omega 6.
Honung : .Hög näringstäthet. Mineraler, vitaminer,
antioxidanter och prebiotika. Honungens färg, doft och smak beror på
vilka växter bina har besökt – en smak av Hälsingland.
Honung är sötare än socker – därav den ringa mängden.
Grahamsmjöl : Graham har samma ursprung som vetemjöl men hela kornet mals ned.
Massor av fibrer och antioxidanter finns i skaldelarna.
Nypon : Botar värk och hjälper mot artros. Substansen i nypon verkar antiinflammatoriskt och cellskyddande.
Nypon är ett nordiskt växtslag med stor utvecklingspotential som
livsmedelsråvara. Nypon har hög C-vitaminhalt , vilket ger antioxidativa
effekter där cellerna försvarar sig mot fria radikaler som bryter ner
celler och påskyndar åldrandet.
Smör : Kakorna innehåller smör. Rapsolja – som är utmärkt till annan matlagning – härdas i livsmedelsindustrin för önskvärda egenskaper i bakning. Härdat fett är hälsovådligt.
Sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och transfetter är
klarlagt i flera studier. Transfettsyror sänker det goda kolesterolet
HDL och höjer den onda LDL, och ökar på så sätt risken för
åderförkalkning, stroke och blodpropp. Härdat fett är sämre än mättat
fett. En del av fettmängden i receptet kan dock bytas ut mot rapsolja –
men det har ingen tradition I Hälsingland… som smör har.
Linolja
Linolja används vid framställning av färg, kitt, lack, och fernissor, till såpa och tvål, som traktorbränsle och som träskyddsolja, sågkedjeolja och rostskyddsolja, till linoleummattor och även som matolja. Förr användes linoljan för impregnering av fiskredskap. Den användes även i djurstallar för att binda damm. En nackdel är att linoljan härsknar fort vid kontakt med syre. Oljan skall därför förvaras mörkt och svalt. Det är ju också välkänt att linoljeindränkta trasselsuddar lätt självantänder.
Vård av linne
Linne tvättas helst i 60-gradigt vatten. Stiger temperaturen över 80 grader löses pektinämnena upp och glansen förstörs. Låt inte tvättmaskinen arbeta för länge! Tvätta ofärgat och kulört var för sig. Vid tvätt i maskinen – välj skongång! Ömtåliga linneföremål tvättas för hand.
*Använd milt tvättmedel utan optiskt vitmedel och blekmedel. Undvik överdosering.
*Svåra fläckar tas bort med enprocentig klorlösning + såpvatten som penslas på fläcken. Blötlägg linnet i ett par timmar i mild såpvattenlösning.
*Undvik centrifugering som ger hårda veck och kan orsaka brytskador. Tvättgodset kan avvattnas genom en mycket kort centrifugering. Undvik också torktumling och varmmangling som ger en luddig yta och som förstör glansen och styrkan.
*Kallmangling rekommenderas för linne. Låt linnet torka och vila minst ett dygn innan manglingen.
*Se till att de manglade textilerna är ordentligt torra innan de läggs in i skåp. Annars finns risk för mögelangrepp.
*Förvara linnet plant, mörkt och så dammfritt som möjligt. Större textilier kan rullas på papprullar, klädda med tubgas eller lakansväv. Lägg aldrig in textilierna i plast. Plast ökar risken för kondens och drar till sig damm och smuts.
Mangling
*Inskötningen av tvätt börjar redan vid hängningen. Plaggen sorteras och slås ut innan de hänges.
*Innan manglingen stänkes handdukar, lakan och dukar, helst kvällen innan. För att få fuktigheten jämnt fördelad i mangelgodset slår man om ett plastskynke.
*Handdukar och servetter sträckes mot bordet, dels på längden, dels på bredden. Lägg dem i buntar om fyra-fem stycken, med avigsidan upp. Mangla dem plant.
*Lakan och dukar slår man ut, viker på längden och sträcker. Det är bra om man kan variera mellan tre och fyra vikningar, eftersom textilen slits mest i vikningen.
*Vid sträckning av lakan med spets håller man alltid innanför spetsen.
*Vid mangling på stenmangel rullas mangelgodset upp på de lösa rullarna. Man ser till att det blir mycket hårt rullat. Sist rullas mangelduken på. Mangeln ska gå fem-sex varv vid mangling av dukar. Lakan kan manglas något kortare tid. Kontrollera alltid att det finns rullar på bägge sidor i stenmangeln innan du släpper ner överdelen!
Vikning
